Problemet med Jonathans personlighet (as seen by Seb)

Jonathans personlighet, och uppförande börjar förändras.
Från introvert frånvarande blyg och helt ointresserad av att skapa kontakt med människor, till den person som så småningom ska kunna bli kär i Sebastian. Han ler nu. Pratar nu.

Och varje gång han gör det, så ångrar jag mig, och vill behålla trasiga Jonathan ett tag till. Trygga Jonathan dyker inte upp förrän om två kapitel. Tre förresten, nu när jag tänker efter. Så jag vet inte om jag ska skriva om hela kapitel fem, eller om jag ska fortsätta och låtsas som ingenting, och ändra sen.

Det finns en risk med Trygga Jonathan i kapitel fem. Och det är att Kapitel fem är skrivet ur Sebs synpunkt, och inte Jonathans. Senast vi hade Jonathan förödmjukande han en som tyckte om honom, bara för att personen irriterade honom. Vi kan inte hoppa från Psykfall till "Hej, jag gillar dig nu, så jag kan prata och le. Bra va?"

Sen behöver nog förklara för läsarna varför trasiga Jonathan är så frestande. Annars kan man få uppfattningen att det inte finns en trasig Jonathan, eller att Seb aldrig får se trasiga Jonathan, förrän i de sista kapitlen då trasiga Jonathan varit Trygga Jonathan en liten liten stund, och sedan gått sönder igen och blivit trasig på riktigt. Seb kan ju få en chock. Och så får det ju inte gå till. Seb måste ju förstå. Seb måste ju få Trasiga Jonathan att bli Trygga Jonathan. Vi gillar ju Trygga Jonathan.

Beslutet är fattat. Trasiga Jonathan - välkommen in i kapitel fem.

Men kommentarer om Mario och Luigi kvarstår tror jag, för jag blir mer och mer kär i den ju oftare jag läser den.