måndag 23 augusti 2010
Pojkar, vad dricker ni?
måndag 28 juni 2010
Det är väl det som kallas för forcerat klimax
lördag 17 april 2010
Andra grundliga redigeringen är klar.
fredag 16 april 2010
Nu blev det bättre
Dubbel trubbel
torsdag 15 april 2010
Don't mock my size
Honom Han Hans
tisdag 13 april 2010
Första utkastet av Kapitel 5 är äntligen klart!
På något vis har ett flyt infattat sig. Det är säkert vädret. Tänk vad bra det blir sen när jag renoverat min balkong och kan sitta där och skriva hela sommaren, min första semester på sju år.
13 sidor för hand, nästan 1700 ord. Tyvärr bör varje kapitel bli ungefär 3000 ord. Men det var minst två ställen som jag valde tt inte skriva, för att helt enkelt inte fastna. Så det fattas säkert runt tusen ord, bara en sådan sak.
Inget smakprov, idag, förrum att Mario och Luigi-kommentaren kvarstår.
Smakprov av kapitel 4
...men särskilt hos folk som den där David Andreassen. Det var en ovänlig, fördömmande, och ganska hotfull blick, som sa 'Du är annorlunda. De ser inte ut som vi, du är säkert bög, har udda åsikter, lyssnar på konstig musik, är självmordsbenägen och spenderar säkert helgerna med att offra unga oskulder till satan. Och så kan du inget om bilar heller, och just därför ska jag slå till dig så fort jag möjlighet, för jag har hållit på med sport hela mitt liv, och det har inte du.'
Han såg den tydligt hos David och hos de andra två, och ville helst krypa ihop och gömma sig inför den. David skrämde honom lite, även om han, när han tänkte som en vanlig rationell människa, och inte som sig själv, inte egentligen trodde att David faktiskt skulle slå till honom eller något. Men illviljan fanns ändå där, och den hade aldrig varit så stark som när David sett honom prata med Sebastian, och det gjorde Jonathan lite förvirrad. Vad trodde David egentligen?
Att han var ett dåligt inflytande som skulle göra Sebastian till lika konstigt och utanför som han själv? Det vore ganska orättvist i så fall, för det var ju Sebastian som började prata med honom och inte tvärtom.
Ganska nöjd, tror jag.
Mobilens andra ända. Eller ände.
"Bla bla bla", sa David i andra änden
fungerar därmed alldeles utmärkt som uttryck. Men Seb pratar i sin mobil, och om David är det minsta lik alla andra i sin ålder, och det är han, så pratar han nog också i sin mobil.
Kan man fortfarande skriva andra änden?
Eller blir det fel?
Det låter för det första lite dumt. Förlegat.
Men att skriva i luren, för det att låta som om David bor i Sebs telefon. Eller?
måndag 12 april 2010
Problemet med Jonathans personlighet (as seen by Seb)
Från introvert frånvarande blyg och helt ointresserad av att skapa kontakt med människor, till den person som så småningom ska kunna bli kär i Sebastian. Han ler nu. Pratar nu.
Och varje gång han gör det, så ångrar jag mig, och vill behålla trasiga Jonathan ett tag till. Trygga Jonathan dyker inte upp förrän om två kapitel. Tre förresten, nu när jag tänker efter. Så jag vet inte om jag ska skriva om hela kapitel fem, eller om jag ska fortsätta och låtsas som ingenting, och ändra sen.
Det finns en risk med Trygga Jonathan i kapitel fem. Och det är att Kapitel fem är skrivet ur Sebs synpunkt, och inte Jonathans. Senast vi hade Jonathan förödmjukande han en som tyckte om honom, bara för att personen irriterade honom. Vi kan inte hoppa från Psykfall till "Hej, jag gillar dig nu, så jag kan prata och le. Bra va?"
Sen behöver nog förklara för läsarna varför trasiga Jonathan är så frestande. Annars kan man få uppfattningen att det inte finns en trasig Jonathan, eller att Seb aldrig får se trasiga Jonathan, förrän i de sista kapitlen då trasiga Jonathan varit Trygga Jonathan en liten liten stund, och sedan gått sönder igen och blivit trasig på riktigt. Seb kan ju få en chock. Och så får det ju inte gå till. Seb måste ju förstå. Seb måste ju få Trasiga Jonathan att bli Trygga Jonathan. Vi gillar ju Trygga Jonathan.
Beslutet är fattat. Trasiga Jonathan - välkommen in i kapitel fem.
Men kommentarer om Mario och Luigi kvarstår tror jag, för jag blir mer och mer kär i den ju oftare jag läser den.
Bra stycke? Dåligt stycke?
måndag 29 mars 2010
Kapitel fem är på god väg
fredag 19 mars 2010
Nu är det dags
Jag tjänar ungefär elva tusen. Den här månaden, dvs den lön jag får om precis en vecka ska räcka till:
1. Hyra 4000
2. Parisresa 4500
3. Tandläkarräkning 5500
4. Övriga räkningar ca 2000
Hur går det ihop?
Dåligt. Lyxfällan borde göra besök hos mig, trots att det här är ett undantag.
Summan av kardemumman är att jag borde skriva klart min bok, sälja den och få massor av pengar, så jag blir rik och inte behöver oroa mig över att det ska bli hål på andra sidan och behöva betala fem och ett halvt för de visdomständerna också.
Buffert, det är hemligheten, även om jag ju egentligen skriver för de artistiska orsakerna och inte för pengar. Så mycket pengar tjänar man inte som svensk författare. Men det hade ju inte skadat att vid det här laget haft en trevlig liten förskottscheck på tiotusen, menar jag.
torsdag 11 mars 2010
Inte tandvärk
Minsann.
fredag 22 januari 2010
Klädkammardörrens fantastiska egenskap
Jag vet ju vad som ska hända menar jag. Såpass koll har jag på min egen bok, får man väl i alla fall hoppas.
Kapitel fem sitter i alla fall där snyggt och prydligt på insidan av dörren, men jag tvekar ändå inför att börja.
Nu gäller det att vara försiktig. Nu måste Jonathan prata tillbaka, och Sebastian får inte vara för uppenbar när han pratar med honom. Nu är det dags att hålla tillbaka och dela med sig på samma gång, och de måste fortfarande tänka och agera som pojkar och inte som flickor. Hur dumt det än är, så måste man hålla tillbaka känslorna liiiiite grand, annars blir det inte trovärdigt.